måndag 30 maj 2011

The möhippa

Vi ordnade en möhippa för sommarens brud nr 1, Pia! Vi väckte henne på morgonen kl. 9 för att sedan ta ut henne på äventyr i både Ekenäs och Helsingfors. Här är lite bilder från spektaklet :)

The Bride to be

Jag och Petra klädda i bollywood-kläder




Jag, Jannica och Petra förbereder oss för Bollywood-dans

tisdag 17 maj 2011

Dagens råd: slå ALDRIG vad.

DEN GLED IN! ;)

Helgen (söndagen) är över och jag är, om möjligt, ännu stoltare och ännu mer patriotisk än jag tidigare varit! Finlands seger i ishockey VM firades med skumppa, skumppa, skumppa, öl, skumppa... och sen är det bara att face the facts:

"Om Finland vinner ishockey VM 2011 så lovar jag att springa ett helt marathon under 2012 någonstans i världen".

Så skrev jag på min facebooksida på fredagen före matchen mot Ryssland. Nu är min fråga: New York, Paris, London eller VAR ska ja springa?!

Sthlm blir det inte, eftersom jag springer halvmarathon där 17 september.

HYVÄ SUOMI!!!

tisdag 10 maj 2011

Facebook

Ibland sku ja kunna ta bort mig från facebook. Jag AVSKYR facebook ibland. Är det bara jag, finns det nån annan som tycker såhär?!

Det värsta med facebook är då man MÅSTE acceptera vissa vänförfrågningar. För att man känner att hela jävla stan e sådär "va fan tror hon att hon e" om man inte accepterar en vänförfrågan. Men tro int mig fel, 95% av mina vänner på facebook vill jag ju ha som vän.

Det som är ännu värre med facebook är tjatiga status updates. Eller status updates där man får reda på allt om den personens liv. Eller där personer skriver i stil som: "idag åt jag korv till lunch, och tro det eller ej, men mamma hade lagat korv till middag". Vill vi ha denna information?

Okej, jag menar inget illa med dethär nu. Jag bara menar att jag tycker supermycket om er alla och det är pga. er jag fortfarande finns på facebook och överlag gillar jag facebook. Men ibland blir man bara överbelastad och måste avreagera sig.

Tycker om er! (och ingen av er brukar dra mig till vansinne på facebook)

Pussar från en Heidi som måste fa på länk så hon avreagerar sig och sen kan bli "normal" igen.

torsdag 5 maj 2011

Maj är nu välkommen!

Vappen är över och jag hade en jätteskoj helg med så många fina vänner. Nu har jag semester sådär delvis igen, innan jag på måndagen börjar jobba på akuten i sommar i Ekenäs och blir "working-Heidi" igen :)

Träningen inför (ja, dethär året ska jag verkligen göra det!) Stockholm Halvmarathon 17 september har börjat och jag är verkligen motiverad. Om min vadmuskel bara fortsätter tillåta mig att springa, såklart... Fast, ettpar ordentliga springskor bör inhandlas först.

Nu såhär under vårtiden börjar jag oftast fundera på livets mening. Vad man egentligen skall göra med sitt liv, nu när man inte mera är bunden till en stad pga. en studieplats. Egentligen vill jag bara innerst inne ta första flyg till Rom och spendera en tid där och beundra den vackra och så lockande historie-gigant-staden än en gång. Kanske jag gör det i september innan jag börjar jobba på riktigt? Vill någon komma med? :) Skall ju ändå åka på roadtrip till Bryssel från Finland med bästa Sophia och hennes Roland i slutet av augusti, att flyga till Rom en sväng behöver ju inte vara så dyrt.

Vitsippor på Ramsholmen
Jag kommer nog på vad jag vill göra i något skede, ingen stress. Nu ska jag bara njuta av att våren är här och jag har många (förhoppningsvis) soliga dagar framför mig ännu att spendera i gott sällskap.

Petra, Sophia och jag på Vårdberget
Vappen 2011
Puss på er!

onsdag 27 april 2011

Jag vill fortsätta resa!

Jag har varit hemma i en månad och det har varit skoj. Jobbar, har träffat så många fina vänner och familjemedlemmar och allt har varit super! Men nu vill jag tillbaka, inte kanske Nya Zeeland, men Australien blev ju inte av.

Jag tänker åka igen. Inte ännu, men om något år. Så räkna med det ;)

Kramar från Heidi som saknar Kiwi-bussen, alla underbara personer, Rocky road chokoplatta, Vodka Cranberry och hela NZ!

onsdag 6 april 2011

I had the time of my life

Jo, ja vet. Mycket har hunnit hända och jag är hemma i Finland igen. Det har hänt mycket sen jag senast skrev, men jag är nu tillbaka och är mycket nöjd över att vara det.

Överlag så bestämde jag mig för att åka tillbaka lite tidigare (3 veckor för att vara exakt) eftersom jag inte sen heller hade jobb i Queenstown i mars som jag trodde. Visserligen var det ganska skönt, eftersom jag efter roadtripen med Kierra verkligen längtade tillbaka till att vara bara en backpacker och inte en arbetare. Jag åkte ju till Nya Zeeland för att resa - inte för att jobba reven av mig för en skit lön.

Jag lämnade Queenstown den 9 mars och hoppade på Kiwi Experience bussen men en förskräcklig krabbis. Vi hade varit ute föregående kväll och "firat" min sista kväll där och det var en jättekul kväll! Inte så smart dock av mig att packa det sista då jag kom hem kl. 5 på natten för att kunna sova längre, bussen lämnade ju Queenstown kl. 8 på morgonen. Så jag säger er: packa ALDRIG när ni e lite druckna, eftersom risken att ni glömmer grejer (i mitt fall min favorittröja och min telefonladdare) är enormt stor. Jag åkte en 12 timmars bussresa från Queenstown upp via Christchurch till Kaikoura och på bussen träffade jag bl.a. en jättekiva flicka som heter Emma som jag reste i princip mina sista 3 veckor med på NZ. I Kaikoura (som är en stad som är känd för aktiviteter som att simma med delfiner och fara på whale watching) spenderade jag 2 nätter innan jag bestämde mig för att åka till Wellington, NZ's huvudstad (om ni missat det).

I terminalen i Picton (där man tar båten över till Wellington och nordön) träffade jag tack och lov en av mina bästa vänner Gill. Hon var påväg ner till Queenstown och jag hade inte sett henne på typ 4 månader. Gissa om jag blev glad då jag förstod att vi faktiskt kommer att träffas innan jag åker hem!! Så det blev världens största gråtkalas i terminalen, men vi ses ju igen. I Wellington spenderade jag några dagar, for till museet Te Papa och spenderade hela 6 timmar där! Var jätteskoj och jätteintressant. Annars gick mina dagar ut på att träffa personer som jag kände från tidigare som bodde i Wellington och att vara en tacky tourist :) Efter några dagar lämnade jag Wellington, åkte upp till Taupo där jag spenderade 2 nätter. I Taupo träffade jag Steph som bott där sen dess vi kom dit med Kiwi bussen i slutet av oktober, så vi for ut och firade St. Patricks Day.

Jag hade ju en ganska "tajt" tidtabell egentligen, så jag kunde ju inte stanna så länge på alla platser, så ganska fort åkte jag vidare upp till Auckland och till det varma (som dock var bara regniga) Bay of Islands för att spendera min sista vecka på NZ där innan det var dags att åka hem till Finland igen. I Bay of Islands tog vi det bara lugnt med Emma, vi chillade vid stranden och drack vin på hotellet om kvällarna. Vi ville bara chilla och efter 4 månader i Queenstown var jag inte så sugen på att festa - jag visste ju precis hur det skulle vara då ja kommer hem igen. Vi åkte dock på en daytrip till Cape Reinga, toppen av NZ, och for på sandboarding och såg stället där Tasman Sea och Pacific Ocean möts. Ni ser det på mina facebook-bilder.

Hur som helst, dagarna gick mer eller mindre ganska snabbt och snart var jag på Base i Auckland igen och min sista kväll på NZ var kommen. Det var ju ganska sorgligt och det var svårt att åka, speciellt då nästan alla mina vänner på NZ nu råkade befinna sig i Queenstown och fick vara tillsammans och jag var påväg hem. Jag vet att jag i något skede eventuellt kommer att ångra mig för att jag inte stannade ett helt år utomlands, men just nu känns det faktiskt riktigt skönt och bra att vara hemma. Visserligen hade jag inte det äventyr jag trodde att ja skulle ha, ja trodde att ja sku åka till NZ och vara sådär natur-Heidi, att jag sku gå på massor med vandringar och bli sådär ett med naturen och ha nånsorts meditationshalvår (vitsi ja e full av crap ibland) och allt jag hade planerat i förväg att göra, så gjorde jag ju inte. Förutom att resa runt med Kiwi Experience. Men fast mitt NZ var så annorlunda än jag trodde att det skulle vara, så kan jag nu verkligen konstatera att det var ju så himla många gånger BÄTTRE än jag trodde att det skulle vara. Jag kan inte beskriva hur det känns att vara där, eller vad som var bäst med min resa, men jag är så otroligt glad att jag åkte och att jag hade den stora äran att spendera hela 6 månader i ett så gudomligt vackert land. Jag kan verkligen säga att jag ångrar INGENTING. Vad jag skall göra med mitt liv nu, är ett mysterium även för mig, men jag antar att med tiden så hittar jag väl på något bra och jag vet ju att om jag kunde lämna min trygga bubbla kan jag göra det igen.

Jag är ledsen över att jag inte uppdaterat min blogg så ofta som jag trodde att jag skulle göra. Det har varit mycket på gång och mina planer och grejer har ändrats konstant. Det är väl så att tiden går fort då man har roligt och det har jag verkligen haft. Jag är ändå glad över att så många följt med och kommenterat, det har varit jättekiva :) Vet inte om jag kommer att fortsätta blogga, det är väl bara att stay tuned ;)

Sköt om er alla, vi ses och hörs!

Många pussar o kramar från er Heidi

lördag 26 februari 2011

Christchurch

Hejsan alla!

Som ni alla vet har det ju varit en jordbavning i Christchurch igen.. Nu, den 5:e dagen efter att den agde rum, ar det redan 123 doda och over 200 personer e forsvunna. Hela Nya Zeeland sorjer och flaggan har varit pa halvstang enda sen tisdagen. De flesta spenderar kvallarna framfor tvn och ser pa nyheterna. Det kanns jobbigt da man inte precis kan gora nagot, men jag har faktiskt donerat lite pengar (en sa liten summa men det ar val battre an ingenting) till Christchurch. Skrammande att jag kommer att vara i staden om 4 veckor, men jag lovar er, jag stannar endast en natt sa ni behover inte vara oroliga. Dessutom kommer centrum att vara stangt i flera manader, sa ja kommer antagligen att spendera min natt pa nat hostell i nan forort, om Kiwibussen ens later oss fara dit.

Forra fredagen akte jag och min kompis Kierra ivag pa en roadtrip till vastkusten pa sydon. Vi startade fran Queenstown pa fredag kvall och stannade i Franz Josef efter en 4-5 timmar lang bilfard. I Franz Josef bodde vi pa ett ganska kiva hostell over natten, men vi raka ha riktiga festprissar till rumskamppisar och det gjorde ju inte sa mycket for vi alla vet ju hurdan jag kan vara ibland, men de var riktiga snarkande festprissar och ja trodde att ja sku bli galen av snarkmarathonet som pagick i rummet. Helt horribelt.

Pa lordag morgon at vi frukost med Persson (jo, ja glomde beratta att hon var har fran 8.2-25.2 pa semester!!) Persson, a.k.a Maria Sommarstrom, kom hit i borjan av februari. Hon bodde hos mig och Billie i nagra dagar innan hon hoppade pa Kiwibussen for att aka runt sydon. Som sagt traffade vi henne i Franz Josef innan hon sku pa glaciarvandring (samma som jag gjorde i november) och innan jag och Kierra fortsatte var fard till Greymouth.

Efter nagra timmars bilfard upp langs med vastkusten kom jag och Kierra till Greymouth. Vi stannade pa vagen dit i en stad som heter Hokitika, som hade helt varldens ljuvligaste nationalpark, Hokitika Gorge, som paminde mig jattemycket om Baldurs Gate! Hahhaha. Nej, men helt underbart ljuvlig natur, klarblatt vatten osv. Naja, hur som helst, val framme i Greymouth utforskade vi staden lite och sen for vi pa Truck Derby. Det var alltsa bilar i alla dess sorter som tavlade emot varandra i lera. Det var skoj. Bilar krockade och borjade ryka och tvingades avbryta, later lite smagalet men det var jatteroligt att titta pa det. Vi var helt leriga efter hela upplevelsen, for leran strittade ju ganska mycket pa oss i publiken. Efter Truck Derbyt for vi till Monteiths brewery, ett olbryggeri i Greymouth. Monteiths e en supergod ol och dom har massa olika varianter, t.o.m cider! Jattegott. Sa efter en rundvandring pa bryggeriet fick vi smaka pa alla ol och cidersorter i deras pub. Bade jag och Kierra skulle ata middag efterat i staden innan vi begav oss vidare och fick sallskap av en amerikan, Patrick och en irlandare, Ciaran, som bada ocksa var pa bryggeriet. Vi at middag och sen akte jag och Kierra vidare till Punakaiki, stallet som ar kant for sina Pancake Rocks (vattnet har gjort att berget formats som pannkakor).

Vi stannade i Punakaiki 2 natter for att pa sondagen for vi till en gard for att laga en varsin kniv, helt fran borjan! Foton finns pa facebook sa dar far ni se hur jag lagade min kniv. E superstolt over den! Den e ju faktiskt fin, haha! Pa mandagen akte vi tillbaka fran Punakaiki och ner tillbaka hem till Queenstown. Och det konstigaste var, att da vi narmade oss Queenstown, kandes det precis som om jag narmade mig Abo eller Ekenas. Queenstown ar hem. Konstigt. Men endast i typ 4 veckor till, da jag lamnar mina vanner och mitt liv har och reser vidare upp till nordon och sedan hem. Och om 52 dagar befinner jag mig pa finsk mark igen. Mystiskt, men allt har ju sin tid.

Idag ska jag fara till Aprils nya hem, dar jag ska bo fran den 2.3-14.3 medan hon ar och reser med sin familj runt Nya Zeeland. Efter det ska ja forsoka hitta nanstans att bo i 2 veckor innan jag aker fran Queenstown. De resterande veckorna har ska ja spendera i goda vanners sallskap och i jobbets tecken ocksa. Men nu ska ja tyvarr sluta, vi ses snart och det ska ju bli sa otroligt SKOJ!!! :D

Manga kramar till er alla!

Puss o kram fran er Heidi