ALARMET GÅR!

Idag vaknade jag av att fåglarna kvittrade utanför mitt fönster. Solen sken och då jag steg upp såg jag Finlands flagga. Jag kände välbefinnande. Sedan gick jag den otroliga vandringen till praktiken..

Då jag kommer in, börjar det pipa mystiskt. Jag ser mig omkring. Ingen levande själ. Det betyder att jag är ensam. Det betyder att ve och fasa, ALARMET är inte frånkopplat! Jag börjar springa i korridorerna o ropar "hallååå, hjälp mig" medan pipet blir allt högre o högre. Ingen har ju lärt mig hur man stänger av det!

Jag beslöt mig för att gå ut o sitta i trappan, kanske det slutar då o dessutom är pipet olidligt högt. I trappan möts jag av frågande blickar som säger att jag måste vänta på Securitas. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta. Jag skrattar o ringer ett paniksamtal till min syster.

Ungefär 20 min senare kommer min arbetskamrat på jobb, Securitas har ännu inte kommit, jag berättar allt och så ringer vi till Securitas office. Dom frågar lite frågor, jag känner mig ännu dummare o vill helst sjunka genom marken. Nu sitter jag inne på mitt arbetsrum, allt e frid o fröjd. Det löste sig. Undrar om allt annat också löser sig? Jag längtar efter sol, värme och lekfulla tider.