Lika barn leka bäst

Igår upplevde jag igen en av de där spontana, oplanerade festerna. Det var nämligen så att Österbottniska Nationen vid Åbo Akademi ordnade sin årliga revy och sitz därefter.

Jag som är en stolt nylänning har de senaste åren deltagit "aktivt" i revyn och allt som tillkommer. Förra året gick jag både på revyn, sitzen och avslutningsvis under småtimmarna upplevde jag fenomenet "Hesen kautta kotiin". I år tänkte jag vara mera revolutionerande, jag gick inte på nåt. Det var iallafall det jag trodde.

Men plötsligt satt jag där, i en lägenhet på Sirkkalagatan och diskuterade en liten kiosk i Snappertunaskogen (Ekenäs) med personer som hade aningen mera alkohol i blodet än mig. Innan jag visste ordet var befann jag mig på Gado Gado Lunch And Party dansandes till Lady Gaga.

Det såg ut att bli en helt anständig kväll (om vi då räknar bort vårt "tömmande av barskåpet" och påfyllandet av mjölk ur Gados mjölkautomat) om vi tjejer inte bestämt oss för att gå vidare till ÖN's eftersläpp och visa Österbottningarna att visst kan vi Nylänningar också!

Vi sjöng och dansade oss iväg på Tavastgatan till efterfesten (tycker synd om stackars Jonas som har en spricka i benet) och inget kunde nu stoppa oss, ingen skola, ingen praktik.. INGENTING!

Väl på S hittade vi både peruker, simglasögon och ett piano. Kvällen var räddad! Efter ett oändligt spelande av samma låt på pianot i bakre rummet, dans med simglasögon, peruker och lösskägg dansade vi oss hemåt.

Hatade då min väckarklocka fint började spela Finlandia kl. 8.15 i morse, efter ca 2 timmars nattsömn och vardagen=praktiken åter igen kallade på mig.

Visst var det en spontan fest och vi firade Petra, Annika och Jennies hemkomst med stil men nu väl då jag tittar ut genom fönstret och ser det gråa vädret känner jag mig hemskt grå och vill bara hem o vila - för att orka rocka loss på klubi ikväll såklart ;)

(Bilder av detta spektakel kommer senare)