New York, New York!

Inatt var jag till New York i mina drömmar. Jag var arg då jag vaknade, jag vill tillbaka, jag vill att det sku ha varit sant!

Visste ni att man slipper dit och tillbaka för under 500 euro? http://www.edreams.com/edreams/shared/amadeus3/FareItineraryView.jhtml;$sessionid$11JEKCAVX5GPPQFISY5RVQWAVCLC0IV0?_requestid=184058

Visste ni dessutom att jag med min första lön ska boka flyget? Så, snart blir drömmarna verklighet! Shopping-heaven, here I come! Fast huvudorsaken är ju givetvis att hälsa på Otso och Annina! :)

Puss o kram från Heidi som ätit alldeles för mycket julmat och julgodis.

Hej mitt vinterland!

Här sitter jag hemma igen ute på landet o ser ut genom fönstret. Det är ett helt vinterland där ute, såå kiva! Har just valt julgran med pappa, nu är den inhämtad och imorgon skall jag och Petra traditionsenligt klä den så att det mera är juldekorationer än julgran.

Tyvärr blir det nog ingen julfrid för mig denhär julen, är helt begravd av mitt slutarbete som jag måste få färdigt så fort som möjligt. Det är väl bara att stå ut, bita sig i läppen och kämpa vidare.

Min sista vecka, "härje-veckan", i Åbo var fullständig. Kommer att jobba deltid i Ekenäs under våren på sjukhuset, så behövde säga ett litet galet "farväl" till Åbo (åtminstone för en tid). Men jag kommer ju tillbaka. Och då tänker jag inte vara lika galen, bara nästan.

Men nu: vetenskapliga artiklar skall sökas och jag ska försöka glömma att vi har ALLA säsonger av Lost hemma.

God Jul!

Då balen blev för tråkig...

Nämn något som gjorde dig glad igår: Att jag kunde baka mockarutor utan att misslyckas!
Vad gjorde du kl 08 imorse: Räknade läkemedelsräkning på praktiken.
Vad gjorde du för 15 min sedan: Tröttnade på självständighetsbalen i TV och kom upp till datorn.
Det sista du sa högt: Nej, jag är trött på klänningar!
Det senaste någon sa till dig: Heidi, kom ner och se på julgransklänningar!
Vad har du druckit idag: Kaffe, cokis, vin, glögg och vatten.
Vad var det senaste du åt: En tryffelbit.
Vad var det senaste du köpte: En tågbiljett
Vad är det för färg på din ytterdörr: Vit här hemhemma, brun i Åbo.
Vad är det för väder hos dig nu: Bara mörkt och kallt
Godaste glassmaken: Choklad
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Nej, jag tror på stark attraktion vid första ögonkastet.
Sover du tungt: ja, då jag får.
Drömmer du mardrömmar: ja.
Trivs du med ditt jobb: För det mesta. Senast idag älskade jag det.
Favoritklädsel: Leggings och nån lite längre kiva övredel
Favoritlåt just nu: Lars Winnerbäck - Solen i ögonen (får mig på SÅ gott humör!!)
Vad ser du om du tittar till höger: Det bästas småfågelkarta och pappas musiksystem
Vad gör dig glad just nu: Att jag äntligen hade tid att åka hemhem.
Vad ska du göra härnäst: Titta på balen, dricka mera glögg och spela dator :D
Höger eller vänsterhänt: Höger.
Humör just nu: Fundersam och livets mening humör.
Favoritgodis: Fazer Lontoo Rae chokladplatta
Kläder just nu: mystofflor, svarta leggings, brun lång tröja.
Sommarplaner?: Oj, ni sku BARA veta ;)
Hur många kuddar sover du med: tre-fyra stycken. Så många som det ryms!
Spelar du något instrument: kattvals på piano ibland.
Morgon eller nattmänniska: beror på.
Vad är viktigast för dig: Att min familj, jag och mina vänner har det bra.
Är du kittlig: På ett ställe, men jag säger inte var..
Snarkar du: Bara ibland då jag somnar i fyllan
Stjärntecken: Våg
Äckligaste insekten: Alla insekter är äckliga!
Längtar du mest efter just nu: En stor kram och några uppmuntrande ord.

Natinatt

Nu har jag bara 3 dagar kvar på min allra sista praktik som vårdstuderande. Kan på riktigt inte tro att det verkligen är över snart, vilket känns ganska sorligt. Tillika blir det roligt och spännande, gjorde ett beslut idag och hoppas verkligen att det kan fixas så att det går som jag vill! Vem vet?

Idag var jag en katastrof på min praktik. Hade världens mest petnoga person som handledare och fast han är jättebra på att lära så känner jag mig så otroligt dum och som om jag inte lärt mig något på 8 veckor. Nå, ja höll iaf inte på att borra sönder min hand denhär gången :)

Men nu ska jag sova för att vara förhoppningsvis en mindre katastrof imorgon. Och hoppas att min granne, opera och piano-mannen, inte har pianobileet inatt!

Frustration

Ibland blir jag bara så otroligt ARG.

Fejk är Grejt!

Kära blogg och bloggläsare,

Jag har gjort något som jag lovat mig själv att aldrig göra. Jag har köpt de fulaste skorna i världens historia (enligt mig). Jo, jag har köpt Crocs. Och det är inte vanliga Crocs. Det är FAKE Crocs! Jamenar, hur bad kan det bli?!

Där är dom. Mina fake-crocs. Och mina ben i mina inte så mycket snyggare operationskläder på praktiken :)

Yrboll + svin = sant?

Det var ett tag sen jag uppdaterade min blogg.

För tillfället ligger jag hemma i min säng, dricker te och lyssnar på musik. Jag har alla andra symptom på svininfluensa förutom feber. Jobbigt sånthär.. Ja vill ju vara på praktik och må bra! Idag har vi dessutom övning med Flora, tänk att det bara är 3 veckor och 3 dagar kvar till ADVENTSKONSERTERNA!

Ja just det. Jag har klippt pannlugg, inte sidopannlugg, utan helt vanlig. Nu mera te så jag är frisk till helgens kuligheter = övningshelg och maskeradsitz med Flora och BD. Jippii!

Pussisar

Har yrbollen slutat yra?

Min blogg är urtråkig. Jag skriver ju aldrig något vettigt. Kanske yrbollen får sluta yra tills jag åker down under :)

Jag har varit nu 2 dagar på TYKS operationsavdelning 250. Jag känner mig som om jag hade tummen mitt i handen, tänk att det kan vara så svårt och krävande! Har nu sett 4 olika operationer, snart är det dags att jag ska stå där och va in charge - ja, nästan iaf. Skrämmande.

Har min debut som instrumentskötare på torsdagen, tack o lov åker jag till Linköping med Flora och BD för att piggas upp efter den eventuella horriblaste dagen i hela mitt liv. Tänk om jag gör bort mig totalt i salen? Okej, jag kommer inte att vara ensam, jag är ju inte kirurg!

Och JO, gissa vem som skall gå på U2's konsert i Helsingfors nästa sommar? Jag kan int fatta att vi fick biljetter! :)

Pussisar

Go West(erlund)!

Det är helg och jag fyller år på söndagen! Min feelis är nästan på topp, bara jag inte skulle låta som en man då jag pratar så sku d va ännu bättre ;)

Idag ska jag pina mig själv på träningen, nu skall Italien-resterna bort! Sedan ska ja o Petra fira skön fredagskväll med spa och bastu för att imorgon dansa hela natten lång då Annika kommer! Wohoooo!

Puss&Kram till er alla!

Lugn och ro

Då jag vill ha lugn och ro, slappna av och inte göra någonting är det bäst att åka hem till Box. Här sitter jag nu och ser ut genom fönstret, solen skiner och löven har blivit mer eller mindre gula och försöker få vardagsstressen ur mitt huvud. Idag ska vi fira min födelsedag (jag fyller om 8 dagar, hjäääälp jag har ålderskris!) med god mat och en kopp te framför tv:n.

Kanske jag trots allt hör hemma på landet.

KAOS!

Ibland kan kaos oxå vara bra. Efter en underbar resa till Italien med underbara Flora, kommer jag hem och möter ett fullständigt kaos: skola i mängder, massvis med viktiga beslut som måste göras, ett fullständigt kaos sådär annars också och såklart tillbaka till vardagen och normal mat efter croissanter till morgonmål och öl och vin till nästan varje måltid. Men oj oj oj vilken resa det var :)

Imorgon ska jag gå ÖN's gulis med världens bästa lag :) Sen ska jag ta det lugnt, jag måste! I alla fall ända tills min 23-års dag!

Puss!

Ät aldrig, aldrig mikrogröt!

Fy helvete. Min tillvaro just nu är ganska misär. Efter fredagens och lördagens superroliga bravader kom jag inte upp ur sängen igår i tid till övningen. Jag steg upp först kl. 22, dvs. 6 timmar efter att övningen slutat. Oj.

Idag har jag fixat o grejat inför resan och för en stund sedan märkte jag att jag inte ätit nåt i princip sen lördag kväll!Inte orkar jag heller gå till butiken, så jag bestämde mig för att koka gröt. Till min glädje fanns det på min grötförpackning anvisningar hur man lagar MIKROGRÖT. JUBEL! Dagen var räddad, nu sku jag få mat på 2 minuter!

Mikrogröten är klumpig och slemmig och int ens en liter underbar mjölk hjälper. Men nöden har ingen lag och nu är tallriken tom. Länge leve studielivet... *suck*

Hem ljuva hem?

Idag flyttar jag hem tillbaka till Åbo efter en super sommar i Ekenäs. Det här har nog varit en av de bästa somrarna i hela mitt liv, med många härliga stunder tillsammans med de som betyder världen för mig :) Så det är med lite blandade känslor jag lämnar denna sommarstad för att återgå till studielivet och Åbo. Men innan studielivet börjar/fortsätter tänker jag åka med mina skönsjungande vänner till ITALIEN!

Flying high!

Det gör jag. Jag har haft ett underbart veckoslut med trevliga människor och vi ha gjort trevliga saker (läs: druckit whiskey) och firat ett supervackert par på deras bröllopsdag! Italien är snart här och jag spenderar mina sista dagar i Ekenäs -för denhär gången.

ÅBO - på fredan kommer jag!
ITALIEN - på onsdagen (26.8) kommer vi och gör hela landet osäkert med våra underbara röster och med vår fantastiska semesterfeelis!

Pussisar!

Never gonna give you up!

Nu är dagen kommen. Idag började den verkliga kraftmätningen efter lugna dagar i Hangö: Laga slutarbete. Och traditionsenlit lyssna på Rick Astley - Never gonna give you up varje timme då jag har en liten paus.. *suck*

Veckorna som kommer är bara slutarbete och förberedelser inför ITALIEN. Jag måst hitta en kappsäck och fixa annat oxå. Men OJ va kul det ska bli! Semestern är ju helt enkelt super! Bröllop på lördag!

Underbara tider väntar..

Tyst.

Ibland blir man helt utpumpad. Helt mållös. På jobbet kan jag ibland ha såna dagar som är så stressiga att jag inte uppfattar allt, eller jag uppfattar allt och gör allt som skall göras och ännu mera till och plötsligt har de 8 timmarna flygit undan och man står kvar och funderar: vad fan har jag gjort idag?!

Och nu sitter jag här efter min kvällstur och hjärnan är helt tömd. Jag har varit mållös precis hela dagen. Hoppas det går över, men nu ska ja bara vara tyst och sova (igen).

5 arbetsdagar kvar!!! :D

LÖNEDAG!!!

Klockan är 10 på morgonen och jag sitter vid bordet och skrålar till skit sånger. Idag är det LÖNEDAG. Och jag ska göra nåt jag inte gjort på evigheter! Idag är det shopping med Systrarna Kaos i Helsingfors som gäller! Och helg dessutom. Som ska spenderas i jobb och utflyttningsfestens tecken. Weeho. En vecka jobb kvar!

Sjukledig

Idag och troligtvis imorgon också är jag sjukledig. Jag har fått en rejäl ögoninflammation i båda ögonen och jag fick kämpa för att få ögonen upp i morse. Jätteskoj. Jag har redan tråkigt. Jag hade ju t.o.m sett fram emot att fara på jobb idag..

Hoppas ni alla andra har en mera lyckad dag :) Puss o Kram!

Nu..

Jag har hett, jag har kallt, jag känner mig sjuk, jag känner mig friskare och gladare än någonsin. Vilken pärs! Jag avskyr då jag vet att jag borde göra något, men inte gör utan börjar tvivla. Eller borde jag?

Åååh, dethär är sååå frustrerande! Hjälp mig, snälla säg några smarta ord så att jag vet att jag kan och vågar.

Just det.

To those who understand, I extend my hand.
To the doubtful I demand, take me as I am.
Not under your command, I know where I stand.
I won't change to fit your plan, take me as I am.

Dream Theater - As I Am

Det är roligare att lyssna på bra musik än att skriva på slutarbete.

Det är bara att konstatera..

..att jag har världens mest sämsta viinapää EVER. Alltså, vi satt just på Strand-Shell a.k.a Baywatch i Ekenäs med flickorna och jag tog en cider. EN. Och jag känner av det, är nu såhär lite småflummig o skriver här på min blogg medan jag väntar på mat hemma för att sedan fara till Pe.

Åbo, jag behöver dig o dina underbara fester. Fast det är ganska skönt att vara i Ekenäs nu under sommaren, då det var en superkul helg förra helgen och inkommande helg är det dags för sommarens höjdpunkt, TORSÖ!

On tänään onnen päivä!

Mina småsyskon sitter och tittar på Alfred J. Kwak just nu. Det var också en av mina o Petras favoritserier då vi var små, vi tittade bara på finska barnserier. Jag minns att jag tyckte jättemycket om slutsången, dom sjöng ju så fint...

Lyssna själva på det gräsligaste jag nånsin hört:
http://www.youtube.com/watch?v=05fYDwpFPEY

Haha. Trevligt veckoslut alla, hoppas ni har det bra! Tammisaaressa on onnen päivä tänään ja huomenna :)

La Dolce Vita

Igår (tisdag) hade jag min enda lediga dag på 10 dagar. Så jag passade på att åka med syster yster hem till Åbo för att spendera lite quality time tillsammans i shoppingens och lyxlivets tecken, hur bra det nu går med vår sjukskötarlön.. ;)

På måndag kväll hade vi myskväll, vi for till citymarket och köpte lövbiff med kryddsmör och lagade en fräsch halloumi-sallad till. MUMS. Sedan Ben&Jerry's till efterrätt och så kom det American Pie: The Wedding i tv.

På tisdagen var det dags för morgonmål på Coffee House med croissanter och annat gott. Sejjerna var oxå med, vilket var helt super! Sedan var det dags för shopping och jag hitta den PERFEKTASTE party outfiten till lördagens dunder-brak-partaj! Sedan satt jag och Annina på kaffe och planerade när jag skall hälsa på henne i USA i januari och hur galna vi skall vara (när vi shoppar i New York!)

På kvällen for jag o Petra med sejjerna på middag till Oscarin Olohuone. Deras cheesecake är bara för underbar, ni måste testa den! Sedan gick vi vidare till Rento (hahha) och började dricka drinkar. Jordgubbsmargarita, pina mango colada, sangria och cosmopolitan dracks. På natten gick jag och Petra i armkrok och sjöng "En vänlig grönskas rika dräkt" uppför Klockringaregatan... huh huh :D

På lördag är det dags igen, då fyller Pe år och det är Sophias sista helg i Finland. Snyft...

Romantik

Jag älskar att vara romantisk och se på romantiska filmer. Om ni har en tråkig dag eller bara vill vara romantiska och se på film ensam eller med någon annan, följ mina tips på de mest romantiska filmerna jag skådat:

1. Moulin Rouge (favoriternas favorit)
2. Pocahontas (Disney's, ja, jag älskar den!)
3. Love actually (många vackra draman)
4. Cruel Intentions (teinifilm, men ändå så romantisk, fin och sorglig!)
5. City of Angels (Nic Cage och Meg Ryan KAN bara bli bra!)

Enjoy ;)

Jag är lycklig!

Solen är tillbaka och jag är nöjd igen! Har tråkigt nog kvällstur både igår (fredag) och idag, men det gör väl ingenting. En lugn helg i jobbets tecken är hälsosamt. Blir faktiskt den första lugna helgen på över 8 veckor, jag som skulle ha en lugn sommar, haha ;)

Nu snart ska ja fa ut och springa med "elitspringaren" Patrick. Kommer att bli jobbigt då jag inte sprungit på över 2 veckor. Igår for jag ut och firade Evas födelsedag med Sophia och Annika på alban efter min kvällstur. Åh, vad jag tycker om sommar och terasser som serverar goda drycker! Det blev nog bara en denhär gången..

Men NÄSTA helg blir det buller och bång. Då ska nämligen jag med hela pärlgänget ut och göra Ekenäs stad osäkert. Och om två veckor är det dags för METALLICA.

Som sagt: Jag är lycklig. Se på dendär: http://www.youtube.com/watch?v=TJ01iVKQm8k

One day i'll fly away...

One day I'll fly away.. Leave all this to yesterday.
Why live life from dream to dream?
And dread the day, when dreaming ends.


Ja, precis som Nicole Kidman i Moulin Rouge ska jag ta en chans och tillslut flyga iväg dit mina vingar bär mig (läs: Australien och Nya Zeeland). Problemet är att jag redan vill göra det nu. Men det får vänta.

Come what may.

http://www.youtube.com/watch?v=ZgdQgY4ckVs&feature=related

Jag är galen

Vet ni dendär känslan när man verkligen vill göra något och det inte går? Jag är i en sådan situation just nu. Jag sitter på nätet och det är bara för mig att klicka på ok-rutan för att en av mina största drömmar skall gå i uppfyllelse (igen).

Mitt favoritbänd genom tiderna, min gud, Metallica, kommer igen till Finland om några veckor. Jag är ledig hela helgen och jag har pengar att fara och lyssna på dem. Pappa har t.o.m sagt att han betalar min biljett. Det är min DRÖM att se dem live igen.

Jag beställde en biljett. Jag har betalat den redan. Herregud, jag kommer att se Metallica live. Ändrar jag mig, kan jag ju alltid sälja den dyrt.

JUBEL!

Wohooooo! Vilken lycka! Jag har fått stipendium! 800 euro för mina studier! Jag är så glad, ni kan aldrig tänka er hur skönt det känns att ha pengar efter att ha varit totalt skitpank de senaste månaderna. Studielivet är jobbigt, speciellt för en shopaholic som jag...

Så nu är alla mina bekymmer bortblåsta, livet leker igen. På lördagen blev det inget Hangö iallafall. Jag och Sophia for till ettan med Petra (som var med en stund) och dansade på dansgolvet hela natten. Ja, sen tog vi några pätkis-shots och lite öl där emellan ;)

Nu har jag dessutom ledigt två dagar och skall fira dem med att slappa hemma i Box. Hoppas på sol och värme, så kan jag jobba på min solbränna. Sedan skall jag springa också. Har haft paus nu i 2 veckor pga. min vä. vrist. Snart är det dags..

Det enda som tynger min tillvaro just nu är att jag har ganska många nära vänner som åker/har åkt utomlands i år för utbytesstudier. På nåt sätt önskar jag att jag också kunde åka nu till Australien och Nya Zeeland, då stannar jag ju inte kvar här och saknar dem.. Men nästa år då jag åker, kommer ju dom att bli här kvar och sakna mig. Tack och lov finns här många pärlor kvar i kalla Finland :)

Jag älskar...

... Chiquita bananer och Valios laktosfria mjölk (inte den fettfria)! Det är så otroligt gott. Dock rekommenderar jag att man inte kombinerar dessa två :)

Ja, sedan finns det annat också.. men vi tar det en annan gång. Snart kvällstur och jag har ingen lust att åka till Hangö imorgon och se på hotta segelpojkar på HSF. Skärp dig nu, Heidi! :D

Se upp i vattnet!

Idag har jag varit ledig. Helt super, ja ha int gjort nåt annat än att sola, simma och varit ute på sjön :) En sväng var jag in till Ekenäs city för att köpa Ben&Jerry's Strawberry Cheesecake-glass. (Ja vet Pe att vi har vår deal, men jag bestämde mig för att jag ändå får äta gräddglass...)

Pappa lärde mig och Petra köra båt idag. Det blev mer eller mindre en katastrof då ja skulle köra. Va jobbigt det är att köra båt! Då vi "seglade" förra veckan med Otso styrde jag ju hur bra som helst! Eller så var det konjaken som fattades idag.. :)

Hur som helst fick pappa ta över styrandet då enorma lyxbåtar kom förbi oss och jag styrde åt fel håll nästan in i vassen och Petra skriker: Vänster, Heidi, far åt vänster! *skratt*

Nåja, övning ger färdighet. Nästa gång går det bättre. Stay tuned ;)

Lugnet före stormen

Jag är så trött att jag bara skrattar åt helt dumma saker. Helt slutkörd. Efter 3 lediga dagar i mer eller mindre lugn och ro, är man tillbaka på sjukhuset i de för stora arbetskläderna, och jobbar på som en virvelvind utan matpaus, drickapaus eller ens wc-paus i 8,5 timmar. Dit imorgon igen. But I love my job.

Jag trodde aldrig att jag skulle slippa hem. Natinatt.

PS. Jag såg en till hot läkare idag ;)

Yrbollar har inte alltid allt hemma

Alltså... nej, vad är dethär? Jag, Heidi Johanna Emilia, har gått och fått flunssa! Mitt i sommaren! Det började förra natten. Efter att ha varit hos Flickon och tittat på Moulin Rouge gick jag hem halv 2 för att sova en god natts sömn.
Får jag sömn? Nej. Jag får halsont. Och det tar så ont, så ont i halsen. Det får lov att bli halstablettsmarathon, för sjuk tänker jag inte bli!

Jag har varit ledig hela helgen, skall på jobb först till kl. 14 imorgon. Så jag har firat helgen med att vara i Åbo. Hade inte varit där på en månad, så det var skoj att se alla bekanta ansikten igen. På lördagen var det dags för farvälfest och det firades med buller, bång och sång ;) På söndagen solade jag med flickorna och besökte Samppalinnas simbassäng för första gången.

Jag är glad. Förutom halsont, såklart.

Den perfekta dagen fick ett äckligt slut

Idag har jag varit ute på sjön hela dagen. Har varit helt underbart, äntligen är sommarvädret som jag väntat på här! Senare åt vi sill, potatis och biff med svampsås = min absoluta favoriträtt! Har varit på strålande humör precis hela dagen, känner verkligen välbefinnande nu då jag vet vad jag vet :)

Tänkte på kvällen ytterligare öka mitt välbefinnande, så jag bestämde mig för att ta en promenad runt omkring här på landet. Bestämde mig för att gå genom skogen och då jag gått ca 20 min i skogen gjorde jag en fasansfull upptäckt: ett FÄRSKT AVSLITET HJORTBEN låg ca 5 cm från mina fötter.

Jag blev så rädd, folk har ju sett en björn och en unge i vintras nära oss! Så jag sprang som en galning genom skogen, fort hem till pappa o Kerstin. De försäkrade om mig att det var en lo som gjort det (det har folk också sett här nyligen). Men usch vad ÄCKLIGT!

Nu...

... får det räcka. Jag har länge gått omkring och inte vetat vad jag vill. Nu vet jag vad jag vill. Jag vill ha en förändring på det hela. Det räcker nu.

Tack och adjö den tid som varit, vi hade det trevligt, du och jag, men nu är det slut. Må bättre tider komma från och med nu.

Back in Black

42000 personer står och vrålar av lycka till AC/DC på Olympiastadion just nu. Jag sitter hemma med pappa och lyssnar på deras ena live album från 1992. *suck* Nästa gång är jag där ;) Förhoppningsvis blir det Metallica i Björneborg senare i sommar! LYCKA!!

Idag har jag varit ledig. Jag firade det med att åka in med Kerstin till stan efter Petra och passade på att ta en sväng in till Lindex och köpa detdär ena bältet jag tittat på ett tag. Jag hade fått en liten lön på tisdagen så nu hade jag pengar att köpa det, äntligen. Så jag gick in i butiken, tog bältet och genast till kassan. Mitt kort fungerade inte, vi prövade igen. Så bestämde jag mig att gå till automaten och ta ut pengar. Men hela min lön hade gått till studielånsräntan!! PANIK, bältet klarar jag mig utan, men hur ska jag klara av handeln till midsommar imorgon?!

Var är sommarvärmen?!

Jag vill bort härifrån. Jag vill bort från kalla Finland och bort till varmare länder. Alltså, man kan ju inte bara låta bli att fundera vad det egentligen är för sommar?! I morse var det 8 grader varmt ute. 8. Och vattnet rinner längs gatorna som nånsorts syndaflod.

Jag måste bort härifrån. Jag går på övervarv snart, är jobbig drama queen och irriterad på allting och hela allmänheten. Jag måste helt enkelt få veta att jag är påväg nånstans snart, jag måste beställa en ytterligare resa (förutom till Italien på turné) för att få lite sinnesro.

Får jag stipendium (jag har fått 1 redan, och eventuellt ett stort snart) så lämnar jag Finland så fort jag kan. Jag reser ensam, bara jag slipper härifrån från detta kalla land.

Godmorgon, godmorgon

Jag är så himla stolt över mig. Jag sprang det längsta jag någonsin gjort igår och det gick hur bra som helst! Har som mål nu med min träning att öka gradvis på kilometrarna, hålla takten, för att sedan öka takten. Det är ca 90 dagar kvar to the big day.

Jag tror jag klarar det. Det jag funderar på att jag inte klarar av är att hålla mitt psyke i skick, haha. Att kilometer efter kilometer springa på och att det sedan blir som om mina ben är en maskin, att jag inte tänker utan jag bara springer på för det är naturligt för mig. Vet ni vad jag menar?

Idag har jag först tent och sedan kvällstur. Mamma och flickorna e på semester i Barcelona, så jag och Petra är husvakt i en vecka.

Nu morgonmål, sedan tentläsning!

A womans right

Nu har jag börjat jobba för sommaren. Jag har ju alltid gillat att vara där, förra året var jag praktiskt taget gift med mitt arbete..

Men nu måste ja bara säga: hallå?! Var ÄR ni? Var är ni alla hotta sommarläkare? Det brukar alltså krylla med hotta sommarläkare, nu finns det typ 1 eller 2! Vart har ni tagit vägen? Inte för att det hör till mina arbetsuppgifter att kolla in hotta sommarläkare, men ja, ni vet vad jag menar.

Tro, hopp och kärlek

Är tre ord som jag funderat på den senaste tiden. Det är gåvor som vi alla får, men som vi ibland inte vill se att vi har. Ett hjärta kan krossas, för att byggas upp igen. Trots att man inte vill tro, eller tappat tron på någonting, finns det ändå ett hopp om bättre tider.

Jag trivs enormt bra hemma i Ekenäs. Imorgon är min första jobbdag och jag ser faktiskt fram emot den. Skönt att göra något annat än jobbiga skolarbeten ibland. Om det bara blev varmare skulle det vara perfekt.

Långpromenad med Heidi Semesterlund

Jaha. Då var det dags för den första muskelförsträckningen. Efter att ha sprungit 8 km snabbare än jag gjort förut (dessutom efter helgens fest- och kakfrosseri) är det inte undra på att man är sjuk i vadmusklerna. Eget fel, tack o lov för Voltaren ;)

Dagarna ute på landet har varit precis vad jag behöver efter en stressig vår. Har verkligen kopplat av, skall ytterligare koppla av några dagar för att sedan börja jobba på tisdagen. Igår promenerade vi 10 km med Kerstin och på måndagen sprang jag då mina 8 km. Idag har jag börjat dagen med att stiga upp klockan 8 o titta på en film som kom på Canal +. Klockan 3 ska jag se på Jurassic Park :) Och sedan måste jag nog gå ut trots att det regnar här i Boxskogarna..

Här är några bilder från gårdagens naturupplevelser:

Smörblomman blommar redan..
Ut i de stora skogarna...
Lite ved. Och pappas yxa. hihi.

Den blomstertid nu kommer

Idag hade jag min sista föreläsning under mitt tredje år som vårdstuderande. Nu bara en termin kvar och sedan är det hej hej.

Imorgon skall jag börja packa för att antingen på kvällen eller lördag morgon åka hemhem till Ekenäs. Då jag bara har en bag, blir det nog lite problematiskt hur jag skall få med allt. Nå, jag får väl lov att ta det viktigaste nu.

Var på handledning idag för examensarbetet. Mina handledare anser att jag skall jobba åtminstone 16 h i veckan med arbetet. *suck*. Och sedan skall jag ju sommarjobba också. Jag får väl lov att inse att det inte kommer att vara ett vanligt sommar"lov" för mig i år. Så dit for mina planer på att bara ta det lugnt!

Nu skall jag krypa under täcket och sova min eventuella sista natt i Åbo på en lång tid. Imorgon upp med nya krafter o ta i tu med högen av skolarbeten. Men på HELGEN, då tänker jag vara ledig och partaja :)

Puss och Kram

Extreme makeover

Jag har alltid funderat på hur jag skulle se ut som blond. Då jag var liten hade jag riktigt riktigt blont hår, mina ögon såg nästan svarta ut på alla foton. Mörka iallafall. I flera episoder har jag längtat tillbaka till mitt blonda hår, som finns där under det mörka hårsvall jag har idag.

Hittade med Sophia på lördag kväll världens bästa sida. Man laddar upp ett foto på sig själv, följer direktiven på sidan och sedan är det bara att välja och vraka mellan olika frisyrer! Har kommit fram till att jag passar fortfarande i ljust hår som Reese Witherspoon och brunt med ljusa slingor som Jessica Alba är också bra. Passar också bra i page eller kort kort som Katie Holmes, men det får bli en annan gång.

Testa det, det är hur kul som helst!
http://www.mtv3.fi/tyylitalo/

Då öppnar sommaren sin dörr

Helt allvarligt! Jag kan inte vänta!

Snart är det sommar, ska bli så skönt att fundera på nåt annat än skolan. Dessutom spenderar jag sommaren i Ekenäs. Vilket betyder många och långa fina kvällar i goda vänners sällskap, kvällsöl en vacker sommarkväll på alban, något besök då och då till ettan... Det gamla gängets reunion, då vi alla kommer hem från våra olika studiestäder. Skoj!

Jag o Petra har hittat glädjen även i träning (ursäkta du som föll från stolen som läste mig och träning i samma mening) Men ja, det är sant. Jag har gjort det. Dessutom skall vi springa halvmarathon i Stockholm 12.9.

Efter det fantastiska jag-glömmer-det-aldrig-JUBBET förra veckan, blir det äntligen dags för jubileumsturné till Italien i slutet av augusti. Ser så fram emot det! Funderar ändå på hur det kommer att lyckas med hårdträningen de 12 dagarna, det är ju 2 veckor innan halvmaran och känner ni mig på turné, så.. ;) Nå, man får väl lov att göra både och.

Det finns ett ljus i slutet av den mörka tunneln. Och jag är närmare ljuset mer än någonsin.

8 år

Ibland är det som om 8 år inte syns nånstans. Ibland kan 8 år har gått så fort, att det kändes som om det varit igår. Egentligen är det 8 år sedan. Men man är fortfarande i samma situation, med samma glädje och har man bekymmer finns det fortfarande där.

För 8, snart 9, år sedan var jag 14 år. Och då jag tittar tillbaka, råkar jag befinna mig i en liknande situation nu som för 8 år sedan, 6 år sedan, 4 år sedan, 3 år, 2.. 1,5 år sedan. Precis just nu.

Om man inte dealar med det så fortsätter det i oändlighet. Frågan är bara: hur deala? Och hur våga?


Jag skriver i gåtor. Jag vet. Men jag är en total yrboll. Yrare än någonsin.

Boomedagen är kommen

Då något plötsligt blir populärt, t.ex. att alla vill ha barn, uppstår en s.k. "babyboom". Jag har upplevt min "boom". Den boomen som finns där, har de senaste åren alltid funnits där och som går bort ibland, för att sedan återkomma med jämna mellanrum.

Min boom började idag. Efter nästan ett års paus är den här igen. Redo att twista my mind, göra att jag igen känner känslan: "oj nej, borde jag nu egentligen satsa på det.. igen". Efter det kommer frågan: "varför" och "till vilken orsak" och den värsta "slutar det så som det gjorde förra gången, igen?!".

Jag avskyr min boom. Min boom är en positiv grej, egentligen. Men jag gillar inte då den aldrig bestäms. Det är varken ja eller nej. Det kommer ingen baby (jag vill INTE ha ett barn). Det blir aldrig ett resultat. Eller så finns det ett resultat, men min boom är bekväm att sjunka in tillbaka till då jag inte har något annat att fundera på.

Denhär gången skall jag inte ge in i boomen. Jag skall övervinna den. Ja, absolut. Så på med träningskläderna, ut och spring bort bort från boomen.

April april, din dumma sill!

En olycka kommer sällan ensam.

Jag kan nog konstatera att april månad verkligen har varit en månad jag aldrig glömmer. I april månad har allt varit möjligt. Då menar jag ALLT.

Jubbet närmar sig med stormsteg. 16 dagar kvar. Jag trivs superbra i mitt nya hem, med mina underbara (för tillfället 2) kämppisar! Dessutom fick jag slutarbetet inlämnat också. Och jag har börjat motionera på allvar! Inte undra på att då jag åstadkommit sådant, så måste det ju finnas vidriga motgångar oxå..

S sa ti mej igår att jag skall tänka positivt. Så nu tänker jag positivt. Det är VAPPEN imorgon och jag skall fira att jag fortfarande står efter den förskräckliga stormen.

Se, nu går en måne upp... Och en kvinna reser sig med ny kraft. (i hope)

Glada vappen!

A Love That Will Live Forever

First I was afraid, I was petrified! Kept thinking I could never live without you by my side...

Nu har vi kommit till dagen med stort D. Mitt liv på Fänriksgatan packas ihop på allvar och på söndagen är det dags för den stora flytten till Klockringaregatan, där sambo-livet med Petra börjar.

Flyttlådorna kom igår, såhär långt har jag hunnit packa då jag samtidigt försöker skriva på mitt slutarbete.

Min borg, mitt hjärta. Lådorna till skåpet töms en efter en och de röda lådorna från Lainalaatikko.fi blir fyllda. Det är nu.. det är här, det är en början ;) (ja, jag är en äkta flora som Marina the Brave skrev i sin blogg nåttag, en äkta flora får in en sång i varje text).

Kylskåpspoesi och kärlek. Det skall vi ha på Klockringaregatan också! Man är också välkommen dit, om ett år lagar jag ett likadant inlägg på min blogg om bostaden där ;)

Tupare och min födelsedagsfest 26.9.08 (dagen före min födelsedag). En glad blivande 22-åring med många paket.

Under nästa dörr kommer det att stå Westerlund Erickson. Jag hoppas på en lika underbar tid där som på Fänriksgatan. Jag vet ju redan precis hur jag skall inreda, vilket är ett bra tecken! Men jag kommer aldrig att glömma Fänriksgatan och alla de underbara minnen jag och alla ni, mina underbara vänner, skapat där!

Tears of joy and relief.

Jag har varit borta ett tag från min blogg, men nu är jag här igen.

Livet rullar förvånansvärt på, jag har upptäckt att sitta på kaffe och äta goda kakor är trevligare än att skriva på mitt slutarbete. Kvällarna är roligare att spendera framför surfthechannel.com och titta på filmer och tv-serier om man inte har något trevligt inplanerat. Min tipaton huhtikuu (förutom 4.4 och den kommande vappen) går utmärkt!

Jag tycker att det är skönt med perioder i ens liv där man tar det lugnt och bara får fundera över livets mening. Visserligen har jag inte en sån period nu, jag skriver slutarbete och dessutom planerar och ser till att mina nakkin till JUBBET blir gjorda och jag skall flytta från min himmel till lägenhet på söndagen.

Men förutom det har jag en lugn period nu och jag har kommit fram till att jag varje dag skall göra något som jag alltid planerat att göra och vill göra, men aldrig gör. Som att t.ex. gå till Åbo Slott och titta på utställningen där. Hittills har jag gjort följande saker:

Onsdag: For äntligen till Mansikkapaikka för första gången och satt där i 3 timmar med Annina och Elisabeth. Cyklade med Sara till O&K Catering, totalt 8 km, för att planera Florabakelsen.

Torsdag: Packade mina saker, åkte till Ekenäs för att fira påsk och lättade mitt hjärta för mina föräldrar.

Fredag: då jobbade jag kvällstur på kirran, inget speciellt hann hända.

Lördag: Morgontur på jobb. Ut på lång länk med min syster. Spa-kväll med mig själv, gick o sova kl. 22 *underbart*

Söndag: Ledig. Ut på lång länk med min syster.

Måndag: Hemma i Ekenäs, besökte mommo och mofa och tog tåget till Åbo.

Tisdag: (igår) Ringde min blivande hyresvärd och accepterade att det enorma klumpiga klädskåpet kommer att bli en del av min vardag.

Idag: ja, stay tuned!

Frustration

Jag har varit ensam för länge här hemhemma i min "sjukhussäng" och mitt rum som fungerat som isoleringsrum de senaste 2 dygnen. Det känns som om allt skiter på sig. Precis allt. Allt som redan inte har skitit på sig håller på att skita på sig. Och allt som redan skitit på sig skiter på sig ännu mera.

Jag älskar att vara hemma o spendera tid med min familj, kommer så att sakna dem nästa år. Jag blir tillika så irriterad över att varför jag inte kan vara i Åbo där jag nu snart spenderar mina sista månader och verkligen njuta av livet och studielivet och våren som äntligen håller på att komma! Vad är det för grej? Varför kan jag inte njuta av det livet har att erbjuda just nu, varför begär jag bara mer?

Jo, för att allt skiter på sig. Eller så är det bara jag som håller på att bli galen. Och jag som aldrig är nöjd. Hur blir man nöjd?

Feberdrömmar

Inatt jag drömde något som jag aaaaldrig drööömt förut... ;) Jag drömde att jag plötsligt hade fått biljetter till en konsert med mitt absoluta favoritbänd genom tiderna, METALLICA!

Visserligen var jag även medveten i min dröm att jag senast såg dem live 2006 (det var ingen dröm!) och vilken lycka då jag fick äran att se dom "igen"! I min dröm blev jag försenad till de två tåg som gick till Helsingfors för att hinna på konserten, då jag upptäckte att jag har en biljett som är giltig även på följande dags konsert.

Metallicas konsert i Tallinn, juni 2006.

Skrattretande var det då konserten dagen efter ordnades i mitt barndomshem, på gräsmattan. Efter konserten hade jag som uppgift att "ta hand om" medlemmarna, dvs. servera drycker och ätbart. Allt var bra. Ända tills Hetfield började poka... :D

Problemet var att jag redan blivit kär i gitarristen (vad annars, gitarristerna är alltid mina favoriter i ett bänd) Kirk Hammett och han i mig! Men James Hetfield är ju priceless, det förstår ju ALLA Metallica fans!

Jag före Metallica började spela. Åh, ljuva minne!

Då jag i drömmen förstod att det nu är frågan om en feberdröm (jag har haft feber sen söndagen) var då jag hamnade rycka ut i kriget och mitt kompani var stationerat på Knipan i Ekenäs. Kriget var galet, men ganska fort över och jag var tillbaka i Kirks armar igen. Åh, ljuva kärlek.. *fniss*

Ja, han friade till mig och jag sa ja. Och vi levde lyckliga i alla våra dagar och då Metallica åkte på sina turnéer följde jag och vår gemensamma dotter med och lyssnade på dem backstage.

Petra, Jonas och jag före konserten.

Men en dröm är alltid en dröm, tack och lov för det! Kirk är gift och har ett barn i verkligheten, han är född 1962 och jag 1986. Men en sak har vi gemensamt: vi båda älskar Metallica!

Ja, det är han med krulligt långt hår som blev "min man".

Det personligaste inlägget jag nånsin skriver.

I vissa faser i mitt liv, känner jag att jag måste skriva ner mina känslor i dikter eller sånger. Denhär dikten skrev jag i morse, med hopp om att då jag skrivit ner mina rader, skall jag äntligen kunna gå vidare.

Glöm bort han som fanns och en gång var din,
Glöm bort han som orsakade att tårar rann ner för din kind.
Gör dig själv den tjänsten och kanske en annan person vinn,
Låt dig själv inte vara för hans ögon blind.

Tiden den har gått och hur dåligt har jag inte mått?!
Humöret växlar som en galning, det har även jag förstått.
Idag funderar jag inte mera på varför det gick såhär,
Idag funderar jag på hur jag fortfarande kan vara kär?

Den mannen var inte samma person för mig som för dig,
Utåt var han dramatisk, med en sliten själ inom sig.
Då han såg mig i ögonen kunde jag ana hur slutet blev,
Jag lämnade mina tankar, mina värderingar och gjorde så otroligt fel.

Den smärta jag upplevt övervinner inte vad vi gjort,
Den känslan jag har vill att mina tankar skall gå över fort.
Jag blir förtvivlad då jag drömmer om honom varje natt,
Jag blir ledsen då jag vaknar och min dröm spelat mig ett spratt.

Jag var samma person med honom som med dig,
Jag är dramatisk, med en sliten själ inom mig.
Då jag vet det kan jag kämpa vidare och reparera mitt fall,
Då jag gjort det vet jag att jag övervinna honom skall!

Jag vill inte glömma han som en gång var min,
Jag vill inte glömma känslan då tåren rann ner för min kind.
Jag vill göra mig den tjänsten och kanske en dag kan jag bli din,
Men en del av mig kommer alltid att vara för hans ögon blind.

FREEDOM!

Nu är det DAGS! Sista halvtimmen på gång på praktiken och feelisen är på TOPP!

Efter 4 veckor här, dag ut och dag in, kan jag konstatera att jag lärt mig förvånansvärt mycket. Om bloggande, mig själv och såklart om kriser ;) Men nu är det dags att packa ihop mina saker, lämna mitt office och skutta ut på gatan o leva livet.

Helgen kommer att gå i festens tecken. Skall klä ut mig till perus finne på Suomi-bileet idag och imorgon ska ja va fancy pancy på 47 års kalas! Mina planer på ett lugnare liv sket på sig, eller jag kanske skjuter upp dem ett tag.. en helg? hehe. Men nu ni mina kära bloggläsare, skall jag städa ihop allt och sedan säga hejdå och skutta iväg till närmaste alkon och köpa såklart en flaska FRESITA!

Sofia, Annina och jag fancyga på kvinnodagen 09.

ALARMET GÅR!

Idag vaknade jag av att fåglarna kvittrade utanför mitt fönster. Solen sken och då jag steg upp såg jag Finlands flagga. Jag kände välbefinnande. Sedan gick jag den otroliga vandringen till praktiken..

Då jag kommer in, börjar det pipa mystiskt. Jag ser mig omkring. Ingen levande själ. Det betyder att jag är ensam. Det betyder att ve och fasa, ALARMET är inte frånkopplat! Jag börjar springa i korridorerna o ropar "hallååå, hjälp mig" medan pipet blir allt högre o högre. Ingen har ju lärt mig hur man stänger av det!

Jag beslöt mig för att gå ut o sitta i trappan, kanske det slutar då o dessutom är pipet olidligt högt. I trappan möts jag av frågande blickar som säger att jag måste vänta på Securitas. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta. Jag skrattar o ringer ett paniksamtal till min syster.

Ungefär 20 min senare kommer min arbetskamrat på jobb, Securitas har ännu inte kommit, jag berättar allt och så ringer vi till Securitas office. Dom frågar lite frågor, jag känner mig ännu dummare o vill helst sjunka genom marken. Nu sitter jag inne på mitt arbetsrum, allt e frid o fröjd. Det löste sig. Undrar om allt annat också löser sig? Jag längtar efter sol, värme och lekfulla tider.

Blind på stan

Ibland blir jag bara så irriterad på mig själv. Ibland är ja så otroligt blind där jag går på gatan/skolan/lunchrestauranger/överallt... Irriterande, men ni skall inte ta det personligt.. inte är det så att jag inte vill hälsa på er, utan det är för att jag är på nåt mystiskt sätt så i min egna värld.

Idag har detdär samma fenomenet "blind på stan" hänt mig åtminstone 5 gånger. En av gångerna var verkligen BAD då jag gick bakom/brevid/framför en bekant utan att märka något. Såklart lyssnar jag på musik eller pratar i telefon så jag hör inte ens om någon ropar hej.

Händer dethär alltså andra? Eller är det bara jag som är en sån total yrboll? Ja, mitt namn passar ju bra till dethär tillfället... Ursäkta, till de flesta tillfällen. ;)

VARFÖR?!

Dom säger att everything happens for a reason. Jag antar att dom som kommit på det har rätt, eller ja.. då det händer nåt dåligt så hoppas man ju såklart på en bättre dag.

Men vad göra då det hänt nåt dåligt och det händer något bra, men det räcker ändå inte att svepa bort det dåliga? det dåliga finns fortfarande kvar, som en mardröm som man inte kan vakna ur.

Det blir bara värre då tanken kommer att tänk om man inte vill vakna ur mardrömmen? Tänk om mardrömmen var så stark, så kraftig att man precis som i sömnen, inte kan vakna ur. Tänk om den gick så djupt att man aldrig kan låta den gå. Jag tror att då räcker ens resurser inte till att deala med det, och det är så min handledare har förklarat att ordet/begreppet kris innebär.

Tack o lov har jag en mardröm som jag vaknat ur. Men då en bättre dröm kommer, varför finns mardrömmen fortfarande kvar, varför är det mardrömmen man minns och inte drömmen, den fina, som kom efter?

Flickon o dootron reppar ALLTID med stil!

Jag känner mig som om jag har dött o kommit till helvetet. Så ser jag ut iallafall.. Jag vill bara gräva ner mig nånstans och gömma mig ett tag. VARFÖR har ja praktik nu, annars kunde jag ju åka hemhem.

Veckoslutet är över och vardagen kallar. Årsfesten var oförglömlig. Hade glömt hur roligt man kan ha med sina mednylänningar. På lördan var det alltså dags att göra sig fancy pancy för att sedan äta goood mat med ett ypperligt bordssällskap bl.a. min bordsherre Stig-Helmer look-a-liken och Flickon.

Sen var det nattmat och eftersläpp. Det dansades till tusen otaliga låtar, men det bästa var nog då de satt på den glider in, som jag hade önskat ;) Sen blev det hemfärd vid något skede, för att börja med pre-sillis karaoke hos flickon!

Sillisen var... trevlig. Jag hittade en peruk o ettpar solglasögon (var ÄR det med mig o peruker?) och ja. Jag+peruk+sillis är nåt ALLA borde uppleva! Men det är fortfarande ett mysterium hur jag kunnat låsa in ALLA mina nycklar (kör och hemnycklar) på Sibbe! Så plötsligt stod jag där, utan hemnycklar och telefon(den hade ja ju lämnat såklart på sillisen) och funderar vad jag skall göra och då var klockan runt 19 en söndag kväll. PANIK.

Jag gick till Petra o Jonas, för att sedan vid ett lite nyktrare tillstånd komma på att jag har mina reservnycklar hos Hanna. Dit for jag, där blev jag tills i morse då jag bestämde mig att NEJ, jag skall ändå gå på praktik. Så här sitter jag nu, ser ut som fan själv o tittar ut genom fönstret på universitetsgatan o hoppas att klockan sku va 3 eller 4.

MEN: Länge leve Nyländska Nationen vid Åbo Akademi!

Segern är min!

Äntligen är dagen kommen! Efter ettpar helvetiska dygn kan jag äntligen koppla av och bara ta det riktigt lugnt..

Skolan har varit mycket krävande denhär veckan. Praktik, deadlines i mängder, tenter och aktivt deltagande i allt man gör. *suck*. Ser verkligen inte fram emot veckorna som kommer, de kommer att bli ännu värre!

MEN.. innan det är dags för det allvarliga livet med slutarbetet ända fram tills den 24.4, skall jag sätta på KLÄNNINGEN och gå på NN's årsfest! :D

Så, den helg innan allvaret börjar ser ut på följande vis: spakväll med bubbelbad idag, göra sig i ordning-schema imorgon, sedan ÅRSFEST, sedan EFTERSLÄPP och sedan SILLIS och efterföljande krabbis på söndagkväll/måndag morgon!

See you on the dancefloor ;)

Följ ditt hjärta - eller ditt huvud?

Idag känner jag mig galen och som om jag fått ett roligt hjärnsläpp. Har suttit 2 timmar och skrattat och ätit kaka på förmiddagen tillsammans med resten av personalen. Känner mig som om jag befann mig i någonsorts sockerfylla. Ja, det måste vara så.

Det är länge sen jag verkligen skrattat från hjärtat. Efter att ha irrat i en dimma hur länge som helst, känner jag att saker och ting äntligen börjar klarna. Jag har rest mig upp igen och går nu längs med en vacker strand vid vattenbrynet :)



Trots att jag har många stressmoment i mitt liv just nu, allt från examensarbete till Flora och fixandet av jubbet i maj (ja det var väl de stressmoment jag har) så känns det som om mina reseplaner tar ner mig på jorden och lugnar ner mig.

Jag fick min Work and Travel broschyr hem igår. Har både igår kväll och idag även blivit inspirerad till att ta en titt till Australien och igår på Klubben blev jag verkligen inspirerad att stanna ett helt år utomlands. Som jag tidigare sagt, är det många tankar i mitt huvud just nu. Många smarta, ibland mindre smarta.

Jag antar att mitt hjärta säger det som är rätt val för mig. Och efter en lång paus har äntligen mitt hjärta och mitt huvud samma åsikt.

Beställ en resa, få en partner på köpet?

Idag har jag en mycket tråkig dag. Kämpar på praktiken igenom följande bok: "Miten mielenterveyttä edistetään". Har kommit till sid 14 och gäspar, hämtar en kopp kaffe till och försöker förgäves komma igenom hur mentala vårdens politik fungerade under åren 2002-2006. Vad gör jag här, egentligen?!

Igår tittade jag på sällskapsresan med vänner, det var superskoj. Stig-Helmer for och åka skidor o gifte sig med Lotta. Hur är det alltid så att folk hittar någon då de åker utomlands? Jag har hur många vänner som helst som varit lika über-singla som jag och sedan VIPS åker de bort och då de kommer tillbaka har de hittat en man.

För att klargöra en sak så åker jag definitivt inte till Nya Zeeland för att hitta en man. Jag åker dit för att hitta mig själv.

Vad är det egentligen som då händer med de som åker utomlands? Är det så att man hemma i Finland är så kräsen och tänker för mycket på samhällets och omgivningens åsikter att man är BLIND för alla bra män som finns här eller är det bara så att det helt enkelt finns mera potentiella män utomlands?

Jag tror att dethär är ett av livets mysterier. I alla fall idag, då det är min "heidi-funderar-på-livets-mening"-dag. Tack o lov har jag dem inte så ofta, jag löser ju aldrig de mysterium jag funderar på.

Ja, det är väl dags för sid 15 nu i min bok. 4 h kvar. Please God help me!

Uppenbarelsen...

Så var helgen över igen och det är måndag och ny dag på praktiken :) Nu är jag här på min tredje vecka, hade just mellanutvärdering och min handledare hade bara positivt att säga om mig! (Vet han månne att jag bloggar under min praktik?)

Jag har funderat hela kvällen igår vidare på min resa till Nya Zeeland. Satt och tittade på flygbiljetter och allt kändes så hopplöst DYRT, men väl tillbaka på mitt kontor här på praktiken fick jag en uppenbarelse: Jag skall fara på Work and Travel istället!

Så, planerar nu att fortfarande åka i januari 2010 till NZ och stanna där!

Ja, ni läste rätt. Jag vet att jag är i behov av att göra något drastiskt innan jag börjar jobba.. Har som sagt sån ENORM stress över min dimission 16.1! Såpass stor stress att jag vill t.o.m skippa mitt examensarbete för att slippa bli klar. Vilken förskräcklande tanke, men den tanken försvinner då jag vet att jag inte ännu behöver börja det allvarliga vuxna livet utan jag kan ha roligt ännu ett tag till.. :)

Hur länge jag stannar där vet jag inte, men kanske 3-4 månader. Måste ju ändå ha lägenhet i Åbo under den tiden, så det är superduper att jag flyttar ihop med Petra för ett år! Dessutom är det ju endast en tanke jag har med Work and Travel, jag hinner ju ändra mig många gånger :)

Damkörsevenemanget i Helsingfors med Flora och andra körer var roligt! På lördagen hade vi konsert och jag gjorde debut som 2:a alt! Jag var så nervös att mina ben skakade under hela första sången och jag hölls knappt på benen. Tack och lov så fick jag stampa och klappa ibland, det räddade mig... Efter konserten blev det bankett och partaj med skumppa och masochistisk tango ;)

Nu skall jag valsa till butiken, stay tuned for the next exciting episode! =)

One Ring to rule them all..

Nu har jag bestämt mig. Det är dags. Nu skall jag göra det jag alltid velat göra.

Jag skall lämna detta kalla land och åka till Nya Zeeland i januari 2010 för en hel månad, åtminstone. Tänk nu, se på detta underbara land! En hel månad med en ny kultur, nya upplevelser, en tid då jag uppnår min efterlängtade inre mognad! (se tidigare blogginlägg)

Jag kan inte vänta.. Planerar resan som bäst just nu, denna fredagsförmiddag på praktiken. Måste ju ta en paus ibland i mitt arbete, vem orkar läsa hur länge som helst nonstop?

Igår beslöt jag mig för att inte sen heller fara till Klubi. Jag hade sett fram emot det hela veckan, då jag har en längtan att göra mycket och fara till ställen jag normalt inte brukar spendera så mycket tid på. Jamenar, man måste ju passa på - det är mitt sista studieår!

Så jag och Petra var hemma hos mig, planerade vårt kommande kämppis-liv på Klockringaregatan, såg på Lost och spelade Sims 2. En perfekt torsdag kväll alltså! Så mitt huvud var på gott humör då jag åter igen vaknade 7.30 i morse, redo för en ny dag på praktiken.

Idag åker vi i Flora till Helsingfors för ett helt veckoslut! Tycker att det skall bli hur kul som helst! Nu har jag dessutom en chans att använda dendär klänningen jag älskar från Zara som jag aldrig hunnit använda.. och mina älsklingsskor!

Så, AKTA ER Helsingfors och Nya Zeeland! För snart kommer jag!

Lika barn leka bäst

Igår upplevde jag igen en av de där spontana, oplanerade festerna. Det var nämligen så att Österbottniska Nationen vid Åbo Akademi ordnade sin årliga revy och sitz därefter.

Jag som är en stolt nylänning har de senaste åren deltagit "aktivt" i revyn och allt som tillkommer. Förra året gick jag både på revyn, sitzen och avslutningsvis under småtimmarna upplevde jag fenomenet "Hesen kautta kotiin". I år tänkte jag vara mera revolutionerande, jag gick inte på nåt. Det var iallafall det jag trodde.

Men plötsligt satt jag där, i en lägenhet på Sirkkalagatan och diskuterade en liten kiosk i Snappertunaskogen (Ekenäs) med personer som hade aningen mera alkohol i blodet än mig. Innan jag visste ordet var befann jag mig på Gado Gado Lunch And Party dansandes till Lady Gaga.

Det såg ut att bli en helt anständig kväll (om vi då räknar bort vårt "tömmande av barskåpet" och påfyllandet av mjölk ur Gados mjölkautomat) om vi tjejer inte bestämt oss för att gå vidare till ÖN's eftersläpp och visa Österbottningarna att visst kan vi Nylänningar också!

Vi sjöng och dansade oss iväg på Tavastgatan till efterfesten (tycker synd om stackars Jonas som har en spricka i benet) och inget kunde nu stoppa oss, ingen skola, ingen praktik.. INGENTING!

Väl på S hittade vi både peruker, simglasögon och ett piano. Kvällen var räddad! Efter ett oändligt spelande av samma låt på pianot i bakre rummet, dans med simglasögon, peruker och lösskägg dansade vi oss hemåt.

Hatade då min väckarklocka fint började spela Finlandia kl. 8.15 i morse, efter ca 2 timmars nattsömn och vardagen=praktiken åter igen kallade på mig.

Visst var det en spontan fest och vi firade Petra, Annika och Jennies hemkomst med stil men nu väl då jag tittar ut genom fönstret och ser det gråa vädret känner jag mig hemskt grå och vill bara hem o vila - för att orka rocka loss på klubi ikväll såklart ;)

(Bilder av detta spektakel kommer senare)

Introduktion

Nu har även jag skapat en blogg. Visst har det tagit sin tid, men bättre sent än aldrig ;)
I denhär bloggen har jag tänkt skriva ner mina tankar och bekännelser, om allt och om inget speciellt viktigt.

Nu sitter jag andra veckan här på kriscentralen i Åbo stad. Det är en plats som väcker många känslor och fast det är intressant så måste jag ändå säga att det ibland kan bli lite tråkigt.. Studerar alltså till sjukskötare och går på mitt sista år, borde bli klar i januari 2010 = judgement day och det största stressmomentet i mitt liv just nu.. det är ju då jag måste bli vuxen - på riktigt!

Inatt drömde jag att vi firade Florakörens 65 års jubileum. Det var den andra gången jag drömde samma dröm, och ja, såklart var jag IGEN gravid i min dröm. Då jag kollade upp vad graviditet betyder i min drömbok, sade den såhär: En dröm om graviditet är inte bara en längtan efter ett barn, utan även en längtan efter inre mognad.

Ni kan ju förstå hur glad jag blev i morse då jag vaknade med en någorlunda platt mage och att min klänning fortfarande passade perfekt!

.. och nu hungrar jag ihjäl, så jag antar det är dags för en daglig visit till Wiklunds delikatess-avdelning! Sedan är det väl dags att fortsätta läsa om "kuoleman monet kasvot" och liknande uppiggande artiklar och böcker.

Länge leve Åbo Kriscentral!


...and stay tuned ;)

Heidi -yrbollen själv